Nyligen rapporterade DN om hur vindkraftsägare tvingas stänga av sina verk efter skyhöga obalanskostnader – en konsekvens som drabbar inte bara vindkraften, utan i förlängningen även hela elsystemet (och alla som är uppkopplade mot det). Ett par meter per sekund mer vind än beräknat – och fakturor på över 200 000 kronor per verk skickas ut. För de flesta är det obegripligt. För oss väcker det en annan fråga: Har vi underskattat möjligheterna på efterfrågesidan?
Elsystemet förändras snabbare än någonsin. Mer förnybar produktion, fler elbilar och större prisvariationer påverkar inte bara hur el används, utan också hur energibolag behöver förhålla sig till sina kunder. I den här omställningen räcker det inte längre att vara bra på att sälja el. Relevans måste förtjänas på nya sätt.
Elsystemet håller på att ritas om. För både elkonsumenter och energibolag räcker det inte längre att bara leverera kilowattimmar, utan nu handlar det om flexibilitet och verkligt värde. I det här energisnacket tar Gustav och Simon avstamp i den nya verkligheten och pratar om hur energibolag behöver förändras för att fortsätta vara relevanta. De beskriver ett elsystem som blir allt mer dynamiskt och flexibelt, där smart teknik gör jobbet i bakgrunden. Ett system där fokus flyttas från pris per kilowattimme till resultat: en laddad bil i rätt tid, optimerad förbrukning och en vardag som bara fungerar. Samtalet handlar också om nästa steg: Hur energibolag kan kliva fram som mer än energileverantörer. Genom att ta tillvara kundens flexibilitet kan de stötta elsystemet, skapa nya affärer och bygga förtroende. För när allt ”bara funkar” öppnas helt nya möjligheter.
Svenska kraftnät ökar efterfrågan på nedreglering på mFRR-kapacitetsmarknaden. Det låter kanske som en detalj som främst berör balansansvariga och andra som redan är nära marknaden. Men vi tycker att det säger något större om vart energisystemet är på väg.
I december testade vi lastbalanseringen för första gången. Då ville vi se om algoritmen kunde upptäcka en överbelastning och sänka elbilsladdningen tillräckligt snabbt för att minska belastningen i hemmet.
Kritiken mot effektavgifter som nyligen lyfts i DN* är både relevant och viktig. Forskare pekar på att avgifterna i praktiken inte förändrar hushållens beteende och drar slutsatsen att införandet därför borde pausas. Den analysen är relevant, men slutsatsen riskerar att hamna fel.
När vi pratar om hushållets elsystem är det lätt att fastna i individen val. Men många av de problem som uppstår idag formas just i samspelet mellan många hushålls individuella elsystem när dessa blir en del av vårt nationella elsystem. Men många av de problem som uppstår i dag formas i samspelet mellan många användare.
När energitjänster blir mer avancerade byggs många lösningar i flera delar. Det kan fungera bra i början, men över tid hamnar ofta samordningen och risken hos energibolaget. Här är varför en sammanhållen helhetslösning ofta ger mer handlingsutrymme än “valfrihet på papperet”.
Ny Teknik har publicerat vår debattartikel om flexmarknader och varför Sverige har svårt att få dem att skala. Här är de viktigaste poängerna, kort sammanfattade.
När den nordiska elmarknaden i höstas gick över till kvartspriser var förväntningarna höga. Det skulle bli mer detaljerade prissignaler och bättre precision och en marknadsdesign som bättre matchar ett elsystem med mer variabel produktion. Det är en viktig förändring som på många sätt också är nödvändig. Men när man pratar med elbolag som nu levt med kvartspriser ett tag är bilden mindre dramatisk än debatten ibland framstår.
Hushållets effekt svänger snabbt. Spis, värme och elbilsladdning kan tillsammans både lösa ut en säkring och skapa dyra timtoppar – särskilt vintertid. Ett energismart hem behöver därför kunna anpassa sin förbrukning automatiskt, i stunden och över tid.
Elkonsumenten vill ha varmt hemma och en elbil som är laddad i tid. Till så låg kostnad som möjligt. I det här energisnacket pratar Gustav och Simon om att värdet för konsumentens inte längre handlar om antal kilowattimmar. Utan om vad man får: 21 grader inne, en laddad bil för 12 kronor, och en förbrukning som inte tar sönder ens säkringar eller skapar höga effektavgifter. Och hur ens energiapp kan optimera allt i bakgrunden utan att man behöver pilla med tekniken. För när allt “bara funkar” byggs också förtroendet. Vilket skapar ännu större möjligheter: att låta konsumenten stötta elsystemet med sin flexibilitet, och tjäna något på det. Inte genom att ändra beteende helt, utan genom att tillåta att tekniken gör jobbet åt dem.
Dagens effekttariffer gör att många är rädda att använda effekt. I filmen diskuterar Gustav och Simon problemet med dagens effekttariffer och behovet av mer dynamiska prissättningsmodeller, som kan anpassa sig bättre till lokala förhållanden i nätet. Tänk om elhandeln fungerade mer som börshandel – skulle det ens funka?
När effekttarifferna blir verklighet behöver elkunder mer än bara en app. De behöver verktyg som hjälper dem agera i stunden – utan att behöva sätta sig in i elsystemet i detalj. Därför finns Power Hub.
För att flexibilitet på konsumtionssidan verkligen ska fungera krävs automation, standardisering – och lagstiftning som vågar driva utvecklingen. I det här energisnacket pratar CEO Gustav och CTO Simon om vad som krävs för att få ett smart elsystem att fungera i praktiken: hur standarder kan öppna upp marknaden, varför lagstiftningen måste driva på – och hur vi faktiskt får med elkonsumenten.
När elpriset svänger vill konsumenten bara veta en sak: hur håller jag nere kostnaden utan krångel? Med vår plattform kan hushållen redan idag koppla upp sin elbil och låta tekniken styra laddningen när det är som mest fördelaktigt. Det ger stenkoll på förbrukningen och lägre kostnader för kunden – och på sikt kan elbolagen använda fler styrbara resurser i hemmet för att låta kunderna vara med och stötta elsystemet.
Tänk dig tusen elbilar som tillsammans gör jobbet av ett stort batteri. Här utforskar Gustav och Simon hur elsystemet kan bli starkare om vi tar vara på konsumenternas flexibilitet – lösningarna finns redan hemma i våra elbilar och prylar.
Vind och sol ger oss grön el – men också ett mer oförutsägbart elsystem. I filmen pratar Gustav och Simon om utmaningen med att integrera förnybart, behovet av standardisering och varför konsumenternas roll blir allt viktigare.
Två studenter från Linköpings universitet fick i uppdrag att förenkla en av våra mest tidskrävande rutiner – att testa appens uppkoppling mot Power Hub. De byggde ett automatiserat flöde som gör jobbet snabbare, säkrare och med högre kvalitet för slutkunden.
Svenska kraftnät överväger att bygga upp en ny elreserv inför vintern. Samtidigt får Karlshamnsverket – ett av Sveriges mest kraftfulla kort när det krisar – inte användas. Debatten fastnar ofta i vilka kraftverk som ska rädda oss. Men glömmer något avgörande: hushållen. Det är de flexibla konsumenterna som kommer att lösa de här utmaningarna framöver – inte enbart ny produktion.
Regeringen slopar skattereduktionen för solceller vid årsskiftet. Det betyder att du kan börja förlora pengar så fort elpriset går under noll – något som dagens subventioner skyddar. Då måste hemmet kunna stänga av produktionen själv – i samma ögonblick som det slutar löna sig att mata ut el.
Från och med 30 september 2025 införs 15-minutershandel på den nordiska elmarknaden. En förändring som Svenska kraftnät nu genomför som en del av EU:s gemensamma marknadsramverk, efter att ha skjutits upp från ett tidigare planerat vårdatum. Det är en viktig förändring – men för många är det ytterligare en i raden av förflyttningar som gör det allt svårare att navigera. Lagkrav, direktiv, nya systemlösningar och ändrat beteende hänger inte alltid ihop. Och i mitten står elbolagen, som ska få allt att fungera för konsumenten.
